Vi ankommer till ett regnigt och grått Galway.
Resan till Galway från Dublin gick väldigt smidigt, bra vägar och fin natur på vägen. Jag har länge sett fram emot Galway och att komma utanför Dublins portar, så nu äntligen är jag här! Första intrycket är som sagt regnigt och grått, lite vad man förväntar sig av Irland, men vädret är väldigt ombytligt här har vi märkt så det kan snabbt ändras. Vi checkar in på The G Hotel, G står för Galway såklart. Hotellet är väldigt trendigt, rosa och tjejigt. Dock så är dörren till tjejernas toalett blå och killarnas rosa – liten kul twist.
Efter middag på McSwiggans Restaurant, en central bra restaurang, så får vi besöka Greyhound racingbana. Jag är i början ganska tveksam till detta, är orolig för att hundarna inte har det bra. Jag är väldigt emot all ”djurunderhållning” så som zoo etc. Men väl där så är de ansvariga väl förberedda på mina frågor; vi får träffa hundarna innan loppet och får lite bakgrundshistoria. Detta är inga hundar att gosa med direkt, herregud vilka muskelberg! Men man märker att ägarna älskar sina hundar, de berättar att de är som gjorda för att springa och hundarna tycker det är jättekul – det syns. De springer ca. 400 meter i superfart, tittar man bort en sekund har man missat halva loppet, efter loppet måste hundarna ha en paus på 2 veckor hos sina ägare. Ägarna är inga flådiga typer heller, vi får träffa Joe – en gråhårig man i mjukisdress och ett stort skägg. Alla typer av människor kommer till arenan, det är en folkfest alla veckans dagar. Vi får även chans att spela lite, riktigt spännande! Ingen vinst dock… Galway Hooker är inte riktigt vad det låter som, vi har alla haft lite kul över detta namn. Det är en irländsk pale ale, ursprungligen var det även ett namn för en viss typ av rött segel.
Lisas reseblogg 